Elvägars utveckling – Från demonstratorer till storskalig utbyggnad

Author: 
Nylander, J., Sundelin, H., and Gustavsson, M.
Type of publication: 
Other
Abstract: 

Den övergripande utvecklingen mot el som energikälla för transporter sker nu snabbt. För tyngre transporter på väg samlas arbetet kring elvägar, d.v.s. att befintliga vägar förses med någon teknik där fordon, utefter hela eller delar av vägarna, kan tillföras elenergi under drift. Drivkraften för tyngre kommersiella transportfordon är i huvudsak ekonomisk, relaterat till transportköpares kostnader och intäkter samt risker och möjligheter relaterat till bl.a. transporter, transportsystem, arbetsmiljö, tillgång till marknader och påverkan av varumärke. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det helt centralt att övergången till el sker i tid, med bibehållen flexibilitet för framtida teknik och system samt med så låga transaktionskostnader som möjligt. Till detta kommer en politisk ambition som påverkar myndigheter, skatter, avgifter och regelverk med en katalyserande och systemförändrande ansats. Det är dock viktigt att notera att den offentliga ambitionen aldrig kommer att resultera i leverans av en lösning om inte transportköparna finner det motiverat att nyttja elvägar.

Utvecklingen mot eldrivna transportsystem är tydlig. Däremot är det fortfarande osäkert hur energin tillförs eller transporteras i fordonet. Det finns inte EN lösning på detta. Olika tillämpning, teknikutveckling och parters förmåga att ta fungerande lösningar till marknad och nytta kommer steg för steg att styra utvecklingen. Vi kommer under många år att ha olika samverkande lösningar, beroende på utveckling, kommersiell mognadsgrad, tillämpning och behov. Teknik och affärsekosystem kommer på samma sätt att variera. Varor och tjänster med kort livslängd ska i dessa modeller kombineras med lösningar med mycket lång livslängd. Utvecklingen ska på ett sätt som gör att finansieringen säkras, och på ett sätt som gör att en komplex samling behov från olika intressenter tillgodoses samtidigt som finansiella incitament och risker balanseras långsiktigt. Så måste även balansen hållas mellan olika parters mål och medel, så att forskning och utveckling balanseras med utbyggnad och nytta i kundledet. Arbetet inom FFI-projektet ”Forsknings- och innovationsplattform för elvägar” visar att om sträckan mellan Gävle och Borlänge (120 km) skulle elektrifieras skulle investeringen betala sina egna kostnader om den trafikerades av en volym om 190 elektrifierade lastbilar, givet samma kostnader för infrastruktur som det pågående demonstrationsprojektet visat. Mellan Sandviken och Gävle hamn (30 km) bär det sig med 50 elektrifierade lastbilar. Möjligheterna är tydliga, finansieringen möjlig, nyttan sannolik, regelverk och förordningar hanterbara, nu gäller det att hålla igång samarbete och tryck för att tillsammans få detta på plats, nationellt och internationellt.

Ur ett samlat hållbarhetsperspektiv är elektrifiering centralt. Det gäller ekonomisk och miljörelaterad hållbarhet men även nationalekonomisk där en nationell komparativ fördel är vår förmåga att driva på och implementera förändringar i multidisciplinära komplexa samhällssystem. Hållbarhetsfrågan har i detta sammanhang även att göra med vår förmåga att implementera, bygga ut och nyttja klimatsmart väginfrastruktur. Det kombinerar teknik, finansiering, flexibilitet och hänsyn med behov av konkretisering, beslut, utbyggnad och implementering; d.v.s. ytterst om ledarskap i multidisciplinära innovationssystem, något som är väldigt svårt men där Sverige genom åren visat sig vara bland de bästa.

Det är ett mycket viktigt ansvar för politik och myndigheter att sköta denna balans på ett bra sätt. Balansen kräver dialog och samarbete, utefter hela förädlingskedjan, från forskning till kommersiellt nyttjande. De kommande åren är en spännande utmaning för att lagom snabbt, säkert och till rimlig kostnad balansera offentliga och privata roller så att konkurrensutsättning, upphandlingsbarhet, innovation och utveckling kombineras med ansvar, säkerhet och hållbarhet. En central del i utvecklingen är att det affärsekosystem som omger elvägar identifieras, definieras, utvecklas och i viss mån implementeras. Detta kommer även att variera internationellt, bara jämfört med Tyskland finns olika syn där vissa delar är gemensamma och andra alltid kommer att variera. Denna rapport har ambitionen att bidra med ett första steg för en principiell plattform för fortsatt strategiarbete.

Denna rapport bör läsas tillsammans med huvudrapporten från förstudien av affärsekosystem för elvägar (Håkan Sundelin et.al). Denna rapport har ambitionen att bidra till den första strategiska plattform som Trafikverket arbetar med kring utveckling, uppbyggnad, utrullning och nyttjande av elvägar som pågår.

Just dialog, diskussion, överväganden och förankring kombinerat med pådrivning leder till att denna rapport bara är ett första steg och att en dialog nu tar vid, där alla utefter förädlingskedjan engageras, bidrar och samlas för att elvägar ska komma till nytta i samhället. Rapporten har inget externt syfte, målgruppen är de redan insatta, varför referenser, direkta eller indirekta, samt annat underlag utelämnats utom där det har direkt relevans i syfte att hålla rapporten kort, effektiv och fokuserad.

Year: 
2017
Publication: 
PDF icon elvaegars_utveckling_nylander_sundelin_gustavsson_20170818.pdf